Hade någon berättat detta för en månad sedan hade jag aldrig trott dem

Gunnar är ju tokig i katter och han slet sönder mina armar då han drog i kopplet för att han skulle till katterna.


Det gick så långt att Sigge inte vågade gå ner och började istället kissa i barnens sängar.

Avlivning eller omplacering var ett faktum.

Tills dagen kom då Sigge skulle flytta och jag kände att jag inte klarade av det. Att jag inte tränat nog mycket med Gunnar än.

Visst han jagar gärna katterna än, men han går att avstyra och nu är ju Sigge en retsticka som gärna är i närheten men jag låter bilden tala för sig själv.


Gillar du inlägget? Glöm inte hjärtat 😊

Kommentera här: